tiistai 5. huhtikuuta 2016

Kajsa Ingemarsson: Bara vanligt vatten

Kajsa Ingemarssonin viihderomaani oli yllättävän pirteä kuvaus itseriittoisesta kirjailijasta joka työstää uutta menestysromaania mutta saa riesakseen vesivahingosta johtuvan asuntoremontin: Bara vanligt vatten (Månpocket, 2010; ISBN 978-91-7001-777-3).



Romaanin päähenkilö Stella Friberg ei ole erityisen miellyttävä hahmo, suoraan sanoen itseriittoinen pintaliitäjä jolle menestys on kihahtanut nuppiin. Mutta ei Stellan lähipiirikään erityisen mukavaa porukkaa ole.

Vanhemmat ovat ehkä vieläkin itseriittoisempia menestyjiä joille mikään ei tunnu riittävän. Stellan poikaystävä on televisiosta tuttu naama, josta löytyy tarinassa yllättäviä piirteitä, sellaisia jotka pistävät Stellan aikalailla hämmennyksiin.

Ja sitten on vielä laajalle levinnyt vesivahinko, jonka takia lattioita ja seiniä revitään auki, eikä Stella pysty remontin keskellä tekemään kirjoitushommia muuten kuin kuulosuojaimet päässä.

Sanottakoon vielä sekin, että kirjaan on leivottu sisään toinen kirja, se jota Stella yrittää parhaansa mukaan kirjoittaa, kertomus 1800-luvun Tukholmasta. En tästä tarinasta juurikaan innostunut, varsinkin kun tämä teksti oli ladottu konekirjoitusfontilla jota oli harvinaisen hankala lukea. Mutta varsinaisen tarinan ymmärtämisessä ei juuri haitannut että hypin tekstissä yli kohtia joissa Stellan historiallisesta romaanikäsikirjoituksesta oli monien sivujen pituisia lainauksia.

Teosta olisi voinut muutenkin reilusti lyhentää sen juuri kärsimättä, esimerkiksi kohdat joissa pohdittiin viihdekirjallisuuden ja "vakavasti otettavan kirjallisuuden" suhdetta eivät olleet erityisen oivaltavia. Mutta varsinkin teoksen loppupuolella oli kohtia jotka olivat suorastaan upeita, muun muassa kohta josta kirjan otsikko "Bara vanligt vatten" on peräisin.



Stella Friberg tycks ha allt en kvinna kan drömma om: en makalöst framgångsrik karriär som författare, exklusiv våning på Östermalm, en garderob fylld med designkläder, en charmerande pojkvän, sportbil och häst. Stellas böcker om Franciska Falke, en ung, självständig privatdetektiv i 1800-talets Stockholm, är en succé både i Sverige och utomlands. Nu ska den tionde och sista boken i serien skrivas. Och allt vore gott och väl om det inte vore för en läcka i badrummet.

Det är svårt att få skrivro när Strandberg Bygg & Rör AB drar in och börjar bryta upp golv och borra sig in i väggar för att hitta läckan. Förlaget ligger på inför lanseringen av boken samtidigt som pojkvännen Fredrik, tv-chef och svärmorsdröm, tycker att det är dags att de gör slag i saken och flyttar ihop. Skrivandet går allt trögare och när en serie oväntade händelser inträffar, och media får nys om saken, blir situationen ohållbar.

När det blåser som värst kring Stella faller illusionen om det liv hon byggt upp, och det visar sig hur ensam hon i själva verket är. Föräldrarna har aldrig förstått varför hon slösar bort sin begåvning på att skriva simpla underhållningsromaner, vännerna har svikit i samma takt som hennes framgång har växt och förlaget är bara intresserade av att få ut så mycket som möjligt av sin kassako. Den enda som ser hur hon egentligen mår är Johnny, hantverkaren som råkat kliva in i hennes liv precis när allt börjar rasa.

Kajsa Ingemarssons nya bok Bara vanligt vatten rör sig i förlagsvärlden och är en träffsäker, humoristisk och driven skildring av framgångens baksida. Men det är också ett varmt porträtt av en kvinna som tvingas söka sig bortanför sina invanda föreställningar om livet för att finna lyckan.

Ei kommentteja: